Ejk - it ejks to be Ejk

nu har jag ändå bott i Sundsvall i ett halvår, jag är fortfarande inte norrlänning men jag känner mig ändå som en del av staden. Jag har nu börjat lägga märke till något som jag tidigare tagit som naturligt eller till och med Okej.
Det pågår diskriminering av Norrland i Sverige.
Har ni tänkt på väderleksrapporterna. Regn i sydvästra götaland, snö i mellersta svealand osv. regn i Norrland. norrland är en landsdel men den är stor. om det regnar i Sundsvall kan solen skina i Östersund. Vi diskrimineras alltså och får inte all fakta kring vädret på rikstv.

I dag gjorde de reklam för regional reklam på tv, alla landskap för sig eller max två ihop, Norrland som ett enda paket fastän vi består av halva Sverige om än inte befolkningsmääsigt.

När jag gick i skolan läste vi alla landskap för sig i södra Sverige, de Norrländska läste vi som ett enda. Alltså!
Hopaps att det inte är så nu också.

Jag kanske är partisk men jag hoppas att man kan börja ta Norrland på allvar vi finns och vi räknas, alla här "vänt int till i morgon" och ingen i den här delen av norrland säger "jo men visst" eller stjchhh (typ, det där lilla ljudet som är i stället för "ja" )

Första gången jag skulle träffa min kille (på riktigt) så sa jag att jag var ett fan av arketektonik och att jag i stort sett var galen i gamla byggnader, mycket passande då Sundsvall ju har en känd Stenstad som stadskärna. Alltså drog han mig runt stan för att kika på hus.
 Jag antar och tror att jag avslöjade mig redan där, när han frågade vad jag tyckte om husen gav jag troligen platta klyschor till svar som, "fin struktur" och jag gillar stilen" väldigt entusiastiskt.
Sanningen att säga, jag gillar gamla hus men inte på ett arketektiskt (???) sätt, och att jag sa att jag gjorde det, får väl mest ses som ett försök att hitta på en orginell hobby.
Själv gillade han datorer och jag var väl ganska imponerad då jag på den tiden inte kände så många datasnillen.
Eller vem försöker jag lura, jag känner fortfarande väldigt få datasnillen, men min man (ha) är ju en av dem.
Han å sin sida, kanske fick lite mer intresse av mig tack vare byggnadsfixeringen, men jag vet inte vi var väl körda på förhand.
I alla fall, jag har inte längre några sådana hobbyer, faktum är att jag är väldigt trsi på den fronten, min enda hobby nu är att sitta framför datorn...*ler'

Sömnlöshet...sedan jag började jobba natt har jag haft allt svårare att sova och i natt kulminerade det i total vakenhet hela natten.
Jag låg och funderade på vad som kunde hjälpa, vad jag brukar bli trött av.

• Att läsa i sängen, prövar med "Ein Fischer Sass i Kahn" som är den absolut mest trista bok jag har.

• Högmässa - prövar med jourhavande präst men de håller inte mässor för enskilda personer kl. 03.00, (och framförallt ska man inte utnyttja en präst till sådana problem)

• Sex, ingen partner var sugen kl. 03

• Ut och gå,  åh jag orkar inte, mitt i natten.

Min tanke är hos alla dem som aldrig kan sova, hur gör ni, hur överlever ni, är sömntabletter den enda lösningen till slut.
Alkohol brukar ju också vara ett bra sovmedel, men jag kan ju inte berusa mig varenda kväll, eller rättare sagt jag vet att jag inte vill det!
I natt ska jag jobba, då får jag inte sova, låt oss se hur det går på onsdag natt.

Jag har börjat planera för alla hjärtans dag, har ju egentligen "sovdag" då så det kanske inte blir så mycket roomantik.
Pömsig flicka i pyjamas med sömn i ögonen, hur mycket romantik är det?
Nå i alla fall spolierades planerna då svärmor bjuder på middag, hon vet kanske inte att det är romantikens dag, eller så täntke hon inte på det. Nå väl, inte kan mna tacka nej till middag med familjen.
ROmantiken får vänta ett par dgar.
kan man fira den 15 eller är det vädligt b??
Vad jag hade tänkt att göra...tja..låt mig säga så mycket som att lite romatik hade det blivit i alla fall.
Jag älskar att laga romantisk mat och mysa. men tycärr gör jag det alldeles för sällan.

Ha, vi har köpt ett hus!
Det började som en kittlande tanke om att lägenheten vi bor i var alldeles för liten, så vi började kolla lite på skoj band hus och lägenhetsannonser.
Sedan la vi ut lite krokar kring släkten för att höra vad de hade för erfarenheter kring husköp.
Typ två veckor senare hade vi ett hus, ett litet behändligt hus på tre rum och kök plus en bebolig källare.
Nu när köpet är klart så funderar vi mest på inredningen, det ska bli så kul! Innerst inne är jag en liten "äntligen hemma korsar Roomservice-brud"
Igår var vi på IKEA, älskar IKEA allitng är så fint där, möblerna ser aldrig så perfekta ut som när de står på parad i IKEAgångarna, när mansedean kommer hem och packar upp 12miljoner skruvar och grejs då är det inte lika kul. Ängest i IKEAvärlden, men hu när det är färdigt...åh lyckan är total så fina möbler för billiga pengar...
Så nu..ett nytt hus och det ska inredas enligt IKEAS alla regler men det gör inget för det är vårt hus (mitt) och jag älskar IKEA
(nej IKEA sponsrar inte mig, de vet knappast att jag existerar då jag mer fönstershoppar än verkligen handlar där)

Nu har jag börjat jobba natt, låt mig säga att det bästa med det, är definitivt hemresan på morgonen.
Morgontrötta människor på bussen, de ska till sitt jobb och jag, jag ska hem till min säng. haha...hur härligt är det???
När man jobbar natt, skärps ens känsel och sinnen, lla obekanta ljud blir mycket högre, när de inte dränks i vardagsbullret.
Vi har ett larm som ringer, ljudet är lagom på dagarna kan jag tänka mig, men på natten då skär ljudet genom märg och ben och fortfarande hör jag det ringa i öronen tröts att det nu har gått många timmar sedan jag kom hem från jobbet.

I natt såg jag ett spöke, en ande/ ett väsen och framförallt så kände jag dess närvaro.
Jag tror att jag har en sådan lite känslig sida, det har kommit de sista åren, innan trodde jag aldrig på sådant. Men för ett tag sedan började jag först se och sedan förnimma andra väsen, i andra dimensioner?
Jag kankse är knäpp, är ju knappast något medium, men jag ahr börjat känna på mig saker och se vad är det som händer med mig egentligen.