69:an

...totalt överskattad, när man lyckas trassla sig dit så blir det ändå ingen njutning.
Om jag håller på med min kille så missar jag allt han gör mig mde och känner jag efter vad han egentligen gör så missar jag att göra det jag ska göra.

Nu har jajg sagt upp mig från jobbet, om tre månader bor F och jag i Sundsvall 900kilometer (niohundra!!) här ifrån och Norrland. tanken är svindlande men jag tror det blir bra. Det känns också bra att mina arbetskamrater faktiskt blir ledsna att jag ska flytta och lämna dem, de gillar mig! Eller gillar de grejen med att jag jämt svarar på ringningar och alltid ställer upp i alla lägen. i vilket fall som helst är det en värmande känsla att det kommer att sakna mig ett par dagar innan de har glömt mig.

Grattis till ACO idag! Det gjorde hon bra om än det är lite sorgligt med Kalle Grenmarks hyckleri, överlycklig idag. så j-a sur när hon bommade tavlan. Kalle, världen går inte under för att någon missar tavlan i skidskytte

Kram på er

Ber om ursäkt Tre Kronor

Verkar som jag hade fel om Tre Kronor. Drar mig skamset tillbaka och slickar mina sår.
nu ska jag fortsätta att jobba. Helgjobb är ganska skönt i bland.

mobbning på hög nivå..

Någostans i en drömvärld tror man att allting fungerar smärtfritt, människor som är olika integrerar med varandra på ett fint sätt. De tar nytta av varandra, lär av varandra och repekterar varandra. Det finna inga krav på att man ska älska alla andra människor/varelser men man har stor respekt för varandras likeheter och skillnader.

Så fungerar det inte i vår värld...inte ens i sporten som ska vara en så fin gemenskap funkar det. Vi mobbar varandra vi hatar varandra och vi glömmer bort att visa respekt.
Värst av allt är ändå vuxna. Hur kan man kräva av barn att de ska respektera varandra när de vuxna bbaktalar och mobbar varandra.
Hur ska man kunna motivera för barnen att det inte är ok med mobbing när nu vuxna tydligen får ägna sig åt det.
Jag tänker förstås på veckans stora grej, att det finns en mejlinglista för vissa utvalda personer i samhället där det är ok att skriva och säga vad man vill om olika människor. Dessa människor kommer kansek aldrig att få reda på vad som skrivs om dem (antagligen inte eftersom de som ingår i mejlinglistan är förlagda med munkavle) men bara tanken på att det finns människor som anser sig vara så förmer än andra att de har rätt att snacka skit är så skrämmande att jag får ont i magen.
Jag läste en artikel av fredrik Vitanen idag där han försvarade detta så in i det brinnande. Det finns inget att försvara. Lägg ner och börja respektera alla människor för vad de är.
Puss och kram

I dag spöar Tre Kronor skiten ur tjeckern  (men tyvärr talar statistiken emot dem.)

kärlek på nätet

För några år sedan var det otroligt inne med chat. Hur det är nu har jag tyvärr ingen koll på då jag mest ägnar mig åt privat mess och där får jag ju välja själv med vem eller vilka jag snackar.
I alla fall träffades jag och min man på Passagens chat och det är väl ganska romantiskt i sig med tanke på att det är inte alla som träffas där som så småningom gifter sig med varandra.

innan jag träffade maken hade jag några små korta affärer på chatten, men tyvärr så fort vi skulle gå IRL så sprack alltsammans ibland beroende på honom och ibland, till ska att säga, var det alldeles mitt fel.
När man träffar någon på en chatsida och börjar prata så sätter fantasin snart igång, kanske är han den rätte, eller kan bli. Är han för bra för att vara sann. Bilden man kan ge ut av sig själv i ord behöver ju inte stämma med verkligeheten.

I dag så har ja och min man oftast våra mest öppenhjärtliga samtal på MSN messenger, eftersom våra första veckor som dejtande par var i ett privatrum på passagen så lärde vi ju känna varandra på det sättet, vi byggde upp ett förtroende och en ömsesidig känsla där och den finns kvar. I verkligheten har vi ett annat djupare förhållande men det är nyare och mer sårbart, ibland pratar vi som om vi befinner oss i cyberspace och det fungerar helt enkelt inte..verkligheten är annorlunda och ofta tränger den sig på.
Missförstå mig rätt, jag älskar min man och vi har ett fint förhållande, kärleksfullt för det mesta och mycket vänskapligt  (uhu, det lätt mossigt) men i cybervärlden kan vi bli mer öppna mer passionerade och det lyfter ju vårt förhållande på alla plan. Jag tror att man behöver lite av varje.
Ja, nu har jag väl tråkat ut de flesta med mina funderingar men tack för att ni tog er tid att lyssna till dem.

Puss och Kram

P.s tror ni att skidskyttelaget skräller i dag och tar guld i stafetten

det tror inte jag....


Vad är grejen med Prison Break?????

Missförstå mig rätt jag följer serien och ser fram emot varje avsnitt men hallå...hur många problem ska lösas...tiden tickar liksom obönhörligt på och snart är det dags för avrättningen. Vad händer då?
Med tanke på att det ska bli fler säsonger kommer tempot att dras ner eller kommer en genial lösning att snart synas?

Peter Stormare är för övrigt en överskattad skådespelare.

Puss och Kram


Vem ska du rösta på????

Hade planerat att se gårdagens Partiledardebatt för att ta tag i det här med att rösta.
Min man och jag vi grälar varje gång vi diskuterar politik, han påstår nämnligen att allt elände som hänt de senaste fyra åren är i stort sett mitt fel då jag röstade åt det röda hållet (typ tsunami, Anna Lind, arbetslöshet, apatiska flyktingbarn, blame it on Ejk) Nå, nu så  har jag beslutat mig att lära mig allt om partierna och verkligen välja det som talar direkt till mig, jag ska välja dem som vill det jag vill!

Tyvärr efter gårdagens debatt är jag mer förvirrad än någonsin, de medietränade partiledarna ser mig rakt in i ögonen och säger "ta mig, jag vill precis som du" till och med superblåa Reinfeldt kan vara nog så tilltalande i vissa meningar.

När jag röstade 2002 (första gången, nervöst som f-n) då bodde jag i Karlskrona, utanför lokalen stod NSF i långa rader och försökte ge mig sina valsedlar (om någon minns var det ju så att deras lappar inte fick finnas inne i lokalen)  "dom är ju inte kloka, tror dom att jag tänker ta emot en lapp av dem, då kommer ju alla att tro att jag är rasist"  Till saken hör också att vallokalen låg i Karlskronas invandrartätaste område snacka om ironi.

Så när de sträckte fram sin lapp sa jag kort "nej tack ja är kommunist"  Sedan fick vi gå ut bakvägen och springa hem....

Puss och Kram

Jag

Jag


Jag spinner...alltså är jag

Om någon för fem år sedan sagt till mig att jag skulle bli frälst i spinning så skulle jag skrattat överlägset och lämnat personen skamsen kvar bakom mig. Jag skulle satt mig i min fåtölj och sett på tv och aldrig någonsin funderat på om jag inte borde träna. Bara ett år senare började jag dock ta upp styrketräning och sedan jympa. Dock insåg jag att jympa inte riktigt var min grje, det var något med kordinationen *ler*

Idag körde jag ett två timmars pass i spinning På Friskis och Svettis i Kalmar, det var fantastiskt kul! Jag klarade av det och tröttheten som nu smyger runt i kroppen är vansinningt skön. Jag klarar det och jag älskar det! Jag har blivit en spinningtjej!
Aldrig mer kordinationsrik gympa, adrig mer ut och springa bara för att jag måste, nu kör jag spining och för den som inte prövat råder jag er att göra det!

Om jag går fem år tillbaka i tiden, nybliven sjuksköterskestudent, nybliven pojkvän, nybleven tjockis efter att ha lidit av ätstörningar och flera år (vilket jag fortfarande gör, men jag inbillar mig att jag visst kan hantera dem) en av mina kurskamrater (Mia) höll på med spinning och ville gärna frälsa oss alla. Jag var överlägset kaxig när jag svarade att spinnning för min del verkade totalt meningslöst, "varför sitta på en träningscykel i flera timmar och köra när man kan ut och cykla i naturen " (vilket jag väldigt sällan gjorde *ler*)  Jag umgicks inte så mycket med Mia och hennes gelikar efter det, de fick något stelt i blicken när de såg mig och jag drog mig gärna undan.

I alla fall idag bär jag tillsammans med 17 andra tuffa Kalmariter/ kalmarbor (snälla lär er skillnaden, mycket viktig) steg in i salen var det ändå med viss nervositet, skulle jag klara det, skulle jag orka ta ut det sista ur min kropp. Sista låtarna gick förstås på vilja, dessutom hade jag mj-kligt ont i fötterna pga att jag ej äger några spinningskor, men jag bet ihop och kämpade och det var det värt.

Just nu krossar  Tre Kronor USA , min man vrålar i falsett och jag ..ja jag är bara skönt trött och låtsas att jag inte bryr mig om vilket.

Puss och Kram


hits