Ejk - it ejks to be Ejk

Är totalt besatt av en engelsk såpopera. I fredags ramlade en brevbärare ner från en byggnadsställning och hela dagens avsnitt så ägnade man sig åt att få en olycka att se ut som en olycka.
Innan dess har jag hunnit att tvätta, ta en cykletur och städa. Kan det bli bättre.
Det verkar ckså som vissa av våra problem håller på att lösa sig men vi ska ta det lugnt nu tills allt är i ordning.

Har sovit gott hela natten. Vaknade till när maken gick till jobbet men somnade sjukt skönt igen. Drömde dock en mardröm om mina gamla plågåandar från högstadiet. Det finns en kille på Tunnbyskolan, Bromölla som hette Alpar. Han var världens elakaste. Jag hoppas att han är snällare nu för tiden för hans egen skull. egentligen var jag skitträdd för varenda kille i hans klass, det var E klassen, det var riktigt, taskiga grabbar och jag var ett utmärkt offer. En ganska ful brud som grät så fort de sa något och när man gråter då reagerar lärarna tyvärr (tyvärr därför att de såg inte all den andra mobbingen de här killarna utsatte mina andra vänner för som var mycket grövre än det de gjorde mot mig)  I alal fall att de gång på gång tvingades säga förlåt till mig gjorde inte salen bättre. Saken är den att de säkert är supertrevliga 26åringar idag men när jag ser dem hemma i Bromölla väljer jag ändå en stor omväg, för mig kommer de alltid att vara 15åriga monster.
När jag tänker tillbaka nu så ser jag mest allt som en enda stor obehaglighet,jag kan inte direkt komma ihåg något de gjorde, det var mer småsaker som att de sade otrevliga saker eller förstörde saker för mig.
Problemet för mig var väl att allt de gjorde och sa + en massa andra omständigheter ledde till att jag fick ätstörningar och tappade minst 20kg på ett år i vikt. Jag vägde ca 58kg och var 1.77 lång (BMI 18) när någon upptäckte hur det stod till (inte mindre än vad många väger och anser sig normalviktiga men jag är ganska kraftig i benstommen, på riktigt). Nu är jag dock inite något mager längre men matproblemen finns kvar.
 I alla fall jag hoppas att livet varit bra för dessa gossar, jag önksar dem inget illa och jag vet att de nog inte menade så illa med mig men jag kan aldrig förlåta hur elaka de var mot framförallt en killkompis det ska ni veta! Och jag hoppas att de lär sina barn  att ha en tolerantare och vänligare människosyn än vad de själva hade när de var 15år.

Jag glömde att ta foto innan jag började måla, antagligen för att klockan var 6.30 och jag kände mig som en zombie, men så här ser det ut med ett lager färg på och jag tror det blir finast så. Det jag skulle vilja är att ha något motiv på luckorna men mina konstnärliga anlag sträcker sig inte dit. Därför får det bli vitt och det får duga.
Idag har jag mycket att göra, ska skjutsa maken till jobbet och sedan åka till Birsta city.
Jag ska: Till IKEA och handla lite småsaker + en hatthylla
Klädesaffär och hitta en kjol och någon snygg blus, tröja till mig
Till en teknikaffär och köpa present till F funderar på en HDkamera men måste då tyvärr använda avbetalning och jag är inte riktigt found på det.
Sedan ska jag till Bydalen och storhandla + gå på systemet. Det kommer att bli trist när allt hamnar ute i Birsta, Bydalen kommer tyvärr att dö ut.
jag gillar inte riktigt Birsta City tyvärr. (för er som inte känner till sundsvall så är det typ jättestort affärsområde, som senaste året växt pga. IKEA bla.) Nu ska ju MAXI och Coop flytta dit och de tar med sig systemet, tycker det är trist jag gillar Bydalen skarpt och dessutom kan vi cykla dit hur lätt som helst.
Sen tänker jag på alla gamlingar i Bosvedjan och Bydalen som måste ta sig till stan ellelr Birsta för att gå på systemet. Huva.

Sitter på jobbet, är för tillfället mycket lugnt på mitt distrikt men av erfarenhet vet jag att det kan vända fort så jag väntar bara på att stormen ska komma över mig!
Egentligen tycker jag det är skönast när jag får jobba på och har saker att göra hela tiden, telefonen får gärna ringa stup i minut om den vill, jag blir mest effektiv udner stress. Just nu sitter jag på rumpan och tänker undrar om jag ska göra...nä jag struntar i det! Jag har i alla fall masat mig runt och tömt papperskorgar vilket alla vi hatar men som måste göras då ingen städar vårt kontor.
Nu ska jag snart gå ut på ett uppdrag och har jag tur så händer det något sedan så jag får lite att göra.

Nu är eländet färdigt, men det blev alldeles flammigt, troligen pga. dåligt råmaterial (tror min man i alla fall) JAg betsade det, men det blev inte ett dugg fint så nu har vi beslutat att vi ska måla det vitt. Jag ska lägga in ett kort i morgon på hur det ser ut just nu och sedan när det är klart.

Nu vill jag gnälla lite, det värsta jag vet är att köra bil här i Sundsvall, mest därför att många (inte alla) kör livsfarligt. Vad är grejen med att man med sitt körsätt ska äventyra andra människors liv, finns det någon vits alls med det? Det är skrämmande att märka hur dåliga vi är på att köra bil, ingen visar respekt för att man faktiskt har ca 1ton plåt under sig (eller något).

Idag är det Morsdag, alla kvinnor på morsdag firandet var mödrar utom jag. Kände mig lätt utanför, kände mig lätt patetisk. Nästa år kankse jag också är mamma? På sätt och vis hoppas jag det men jag vet inte riktigt ännu, kanske det kan dröja något år till, är ju faktiskt inte så gammal ännu tralala....

i morgon ska vi få våra telefonledningar dragna så vi kan börja använda internet som vi väl. är väldigt tacksam att vår svåger är teleoperatör (elelr vad det heter)
Nästa lördag är det födelsedagsfirandet och inflyttningsfest för familjen, mäste planera lite god mat och fika tills dess.

Kolla in den här sidan så får du reda på vad bör kalla dig om du vill byta karriär och bli strippa.

Mitt namn skulle bli 1.Jonna By
2. Mimi Silver
huva ska nog inte bli strippa jag, ingen skulle väl vilja kolla in en strippa som heter Jonna By

Haha svärfar städade vår toalett. Varför han gjorde det vill jag helst inte tänka på men det vr väl så att det inte var alltför välstädat då jag i vekcan legat i 39graders feber och först nu börjar hämta mig. Alltså..min första prio var väl inte att städa toaletten. (vilket inte gör att jag känner mig bättre, det var ostädat där och tandkrämsklet på spegeln bl.a)
Nåväl jag hade i alla fall bestämt att jag skulle ta en rejäl städning på torsdagen, på onsdagskvällen när jag kom hem var den dock skinande ren.
Självklart trodde jag att min gulliga man städat då han visste hur sjuk och trött jag var. Men nej, det var svärfar som tyckte att det var lite smutsigt på toaletten och därför hade gjort det.
han hade använt en handduk som låg på golvet. Gissa vad, svärfar,den handduken hade vi använt kvällen innan när vi hade haft trevligt, vissa saker orkar man faktiskt hur sjuk man än är.
Så på handduken fanns väl både det ena och det andra. Uooo..jag ryser när jag tänker på att han tagit i det där.
mend et man inte vet gör ju inte ont.