Sorg och förtvivlan.

En sådan onödig tragedi i lilla Rödeby, det känns overkligt att någon ska behöva dö. Men samtidigt, jag vet inte jag men va gjorde en 15åring ute klockan halvtvå på natten på en annan människas gård?
Hur kan samhället, skolan, föräldrarna låta trakasserier från barn hålla en hel by i skräck. Vakter utanför ålderdomshemmet, man tror inte det är sant.
Jag vet att det är föräldrar, vänner och syskon som förlorat någon de älskar och jag kan bara säga att jag känner med er från djupet av mitt hjärta. Men kanske får det här alla att vakna upp, kanske de andra busarnas föräldrar nu tar tag i sina barn och hindrar dem från att göra mer ont i samhället.

De jag också känner med är "gevärmannens" familj och med honom själv, jag kan bara tänka mig hur han mår och jag hoppas att empatin inte bara ges till den dödes familj utan också till dessa människor som varit så utsatta att detta var den enda utvägen.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits