Så elaka är kvinnor mot män...
Min man har haft ganska mycket bekymmer på sitt jobb sedan han började där.
Det började efter jul med att han fick reda på att arbetskamraterna inte tyckte att han platsade på jobbet och att någon hade tagit illa vid sig för ett skämt han hade sagt. Detta fick han höra genom chefen och det kändes väl inte så bra.
I alla fall fick han då byta avdelningen eftersom han själv kände att det ej riktigt fungerade.
Avdelningsbytet gick jättebra, han fick kanonbra arbetskamrater och man märker verkligen hur hans självförtroende har växt, nu trivs han på jobbet och tar för sig.
Problemet är att hans anställning är en provanställning vilket innebär att han har löpande samtal ang. hur det går. Chefen som var med när det jobbiga hände hon har slutat, men hennes efetrträdare är insatt i problemet och håller i samtalen.
Hans gamla avdelning och kvinnorna där fortsätter att tala illa om honom och sprida små giftpilar till chefen, bl. a har de sagt att han tydligen tydligen inte håller det tempo som förväntat. Därav ser chefen lite undrande ut när de på hans avdelning säger att allt är toppen.
Nå väl, snart får han reda på om han får stanna eller inte och just nu är han positiv, jag hoppas att han kan hålla uppe den andan.
Kvinnliga arbetsplatser verkar vara bra grobäddar för sådant här, speciellt när det kommer en ensam man dit, som är lite för snäll. Kvinnor är också ofta elaka mot varandra. På mitt jobb påståss det att klimatet är så himla bra, men de som säger så pratar samtidigt ganska mycket skit om andra. Vi har också en ensam karl på vårt jobb och han har det väl inte alltid så lätt men av honom verkar allting rinna som vattnet på en gås.
Var snälla mot varandra ett dåligt arbetsklimat vinner ingen på.
P och K
Det började efter jul med att han fick reda på att arbetskamraterna inte tyckte att han platsade på jobbet och att någon hade tagit illa vid sig för ett skämt han hade sagt. Detta fick han höra genom chefen och det kändes väl inte så bra.
I alla fall fick han då byta avdelningen eftersom han själv kände att det ej riktigt fungerade.
Avdelningsbytet gick jättebra, han fick kanonbra arbetskamrater och man märker verkligen hur hans självförtroende har växt, nu trivs han på jobbet och tar för sig.
Problemet är att hans anställning är en provanställning vilket innebär att han har löpande samtal ang. hur det går. Chefen som var med när det jobbiga hände hon har slutat, men hennes efetrträdare är insatt i problemet och håller i samtalen.
Hans gamla avdelning och kvinnorna där fortsätter att tala illa om honom och sprida små giftpilar till chefen, bl. a har de sagt att han tydligen tydligen inte håller det tempo som förväntat. Därav ser chefen lite undrande ut när de på hans avdelning säger att allt är toppen.
Nå väl, snart får han reda på om han får stanna eller inte och just nu är han positiv, jag hoppas att han kan hålla uppe den andan.
Kvinnliga arbetsplatser verkar vara bra grobäddar för sådant här, speciellt när det kommer en ensam man dit, som är lite för snäll. Kvinnor är också ofta elaka mot varandra. På mitt jobb påståss det att klimatet är så himla bra, men de som säger så pratar samtidigt ganska mycket skit om andra. Vi har också en ensam karl på vårt jobb och han har det väl inte alltid så lätt men av honom verkar allting rinna som vattnet på en gås.
Var snälla mot varandra ett dåligt arbetsklimat vinner ingen på.
P och K
Kommentarer:
Trackback