Äntligen hemma, frisk, medial
Åkte till Umeå 5.15 i torsdags morse, var framme exakt klockan 10.00 vilket gjorde att jag fick springa supp till röngten på NUS (Norrlands Universitets sjukhus) dock var de försenade så de märkte inte att jag dök upp några minuter sent.
Magnetröntgen är aldrig roligt, om jag börjar tänka på var jag ligger och hur det ser ut börjar mitt hjrta slå så högt och hårt at jag inte ens hör kamerans smällande. Därför sjöng jag A-sången (från fem myror är fler än fyra elefanter) tyst för mig själv och räknade får och adra saker för att inte ens tänka på att jag låg i ett smalt rör och inte fick röra en fena.
En sjukskötare skulle ge mig kontrast och råkade spruta lite subcutant (utanför kärlet) det gjorde så vansinnigt ont att jag stortjöt när jag låg där inne. han sa docka tt det inte var å farligt och attd et endast var koksalt han sprutat fel. VIlken liten lögnare, jag råkar vara sjuksköterska och vet hur det känns att få koksalt fel, men men...
Armen gör sådeles fortfarande ont men jag överlever.
Eftersom det sedan var ett dygn kvar till mitt läkarbesök gick jag ut och "gjorde" Umeå. Jag köpte en födelsedagspresent till min syrra och skickade iväg och så var jag och kikade på den mäktiga Umeälven. Udnerbart väder som gjort för stadsflanerande och långpromenader.
Efter en sömnlös natt på patienthotellet och en god frukost så givk jag till läkarbesöket stärkt och lugn. Jag tänkte att det värsta som kan hända är jag har en tumör och det kan jag inte ha...det var mitt mantra.
Doktorn sa att Du har en fullt normal hjärna, fläcken på hjärnstammen var bara en skugga.
Kan ni fatta hur skönt det var?? Efter flera veckors ängslan släppte all oro.
Dock förmörkade han det hela sedan genom att säga att mina problem (ständig huvudvärk och mediala syner) troligen var något jag fick leva med. De kunde inte göra något åt dem. Han verkade inte heller tro på mig när jag sa att jag verkligen har ständigt ont i huudet, men vem skulle väl tro på det, kan man verkligen ah det?
Ja. jag har det men för det mesta är det uthärdligt.
Aen avslutade han besöket med att säga att jag får gå till ett medium med mina mediala syner för han kunde inte hjälpa mig med dem.
Nå nu ska jag ha en lugn och skön sommar, (massor av jobb dock) sedan ska jag börja och leta alternativa behandlingar för min huvudvärk och andarna, ja de får väl vara där, på sätt och vis skänker de en viss tröst ibland.
Vår syren ahr slagit ut, när jag känner mig fit for fight ska jag lägga in ett foto av den...så underbart vacker.
Magnetröntgen är aldrig roligt, om jag börjar tänka på var jag ligger och hur det ser ut börjar mitt hjrta slå så högt och hårt at jag inte ens hör kamerans smällande. Därför sjöng jag A-sången (från fem myror är fler än fyra elefanter) tyst för mig själv och räknade får och adra saker för att inte ens tänka på att jag låg i ett smalt rör och inte fick röra en fena.
En sjukskötare skulle ge mig kontrast och råkade spruta lite subcutant (utanför kärlet) det gjorde så vansinnigt ont att jag stortjöt när jag låg där inne. han sa docka tt det inte var å farligt och attd et endast var koksalt han sprutat fel. VIlken liten lögnare, jag råkar vara sjuksköterska och vet hur det känns att få koksalt fel, men men...
Armen gör sådeles fortfarande ont men jag överlever.
Eftersom det sedan var ett dygn kvar till mitt läkarbesök gick jag ut och "gjorde" Umeå. Jag köpte en födelsedagspresent till min syrra och skickade iväg och så var jag och kikade på den mäktiga Umeälven. Udnerbart väder som gjort för stadsflanerande och långpromenader.
Efter en sömnlös natt på patienthotellet och en god frukost så givk jag till läkarbesöket stärkt och lugn. Jag tänkte att det värsta som kan hända är jag har en tumör och det kan jag inte ha...det var mitt mantra.
Doktorn sa att Du har en fullt normal hjärna, fläcken på hjärnstammen var bara en skugga.
Kan ni fatta hur skönt det var?? Efter flera veckors ängslan släppte all oro.
Dock förmörkade han det hela sedan genom att säga att mina problem (ständig huvudvärk och mediala syner) troligen var något jag fick leva med. De kunde inte göra något åt dem. Han verkade inte heller tro på mig när jag sa att jag verkligen har ständigt ont i huudet, men vem skulle väl tro på det, kan man verkligen ah det?
Ja. jag har det men för det mesta är det uthärdligt.
Aen avslutade han besöket med att säga att jag får gå till ett medium med mina mediala syner för han kunde inte hjälpa mig med dem.
Nå nu ska jag ha en lugn och skön sommar, (massor av jobb dock) sedan ska jag börja och leta alternativa behandlingar för min huvudvärk och andarna, ja de får väl vara där, på sätt och vis skänker de en viss tröst ibland.
Vår syren ahr slagit ut, när jag känner mig fit for fight ska jag lägga in ett foto av den...så underbart vacker.
Kommentarer:
Trackback