kärlek på nätet
För några år sedan var det otroligt inne med chat. Hur det är nu har jag tyvärr ingen koll på då jag mest ägnar mig åt privat mess och där får jag ju välja själv med vem eller vilka jag snackar.
I alla fall träffades jag och min man på Passagens chat och det är väl ganska romantiskt i sig med tanke på att det är inte alla som träffas där som så småningom gifter sig med varandra.
innan jag träffade maken hade jag några små korta affärer på chatten, men tyvärr så fort vi skulle gå IRL så sprack alltsammans ibland beroende på honom och ibland, till ska att säga, var det alldeles mitt fel.
När man träffar någon på en chatsida och börjar prata så sätter fantasin snart igång, kanske är han den rätte, eller kan bli. Är han för bra för att vara sann. Bilden man kan ge ut av sig själv i ord behöver ju inte stämma med verkligeheten.
I dag så har ja och min man oftast våra mest öppenhjärtliga samtal på MSN messenger, eftersom våra första veckor som dejtande par var i ett privatrum på passagen så lärde vi ju känna varandra på det sättet, vi byggde upp ett förtroende och en ömsesidig känsla där och den finns kvar. I verkligheten har vi ett annat djupare förhållande men det är nyare och mer sårbart, ibland pratar vi som om vi befinner oss i cyberspace och det fungerar helt enkelt inte..verkligheten är annorlunda och ofta tränger den sig på.
Missförstå mig rätt, jag älskar min man och vi har ett fint förhållande, kärleksfullt för det mesta och mycket vänskapligt (uhu, det lätt mossigt) men i cybervärlden kan vi bli mer öppna mer passionerade och det lyfter ju vårt förhållande på alla plan. Jag tror att man behöver lite av varje.
Ja, nu har jag väl tråkat ut de flesta med mina funderingar men tack för att ni tog er tid att lyssna till dem.
Puss och Kram
P.s tror ni att skidskyttelaget skräller i dag och tar guld i stafetten
det tror inte jag....
I alla fall träffades jag och min man på Passagens chat och det är väl ganska romantiskt i sig med tanke på att det är inte alla som träffas där som så småningom gifter sig med varandra.
innan jag träffade maken hade jag några små korta affärer på chatten, men tyvärr så fort vi skulle gå IRL så sprack alltsammans ibland beroende på honom och ibland, till ska att säga, var det alldeles mitt fel.
När man träffar någon på en chatsida och börjar prata så sätter fantasin snart igång, kanske är han den rätte, eller kan bli. Är han för bra för att vara sann. Bilden man kan ge ut av sig själv i ord behöver ju inte stämma med verkligeheten.
I dag så har ja och min man oftast våra mest öppenhjärtliga samtal på MSN messenger, eftersom våra första veckor som dejtande par var i ett privatrum på passagen så lärde vi ju känna varandra på det sättet, vi byggde upp ett förtroende och en ömsesidig känsla där och den finns kvar. I verkligheten har vi ett annat djupare förhållande men det är nyare och mer sårbart, ibland pratar vi som om vi befinner oss i cyberspace och det fungerar helt enkelt inte..verkligheten är annorlunda och ofta tränger den sig på.
Missförstå mig rätt, jag älskar min man och vi har ett fint förhållande, kärleksfullt för det mesta och mycket vänskapligt (uhu, det lätt mossigt) men i cybervärlden kan vi bli mer öppna mer passionerade och det lyfter ju vårt förhållande på alla plan. Jag tror att man behöver lite av varje.
Ja, nu har jag väl tråkat ut de flesta med mina funderingar men tack för att ni tog er tid att lyssna till dem.
Puss och Kram
P.s tror ni att skidskyttelaget skräller i dag och tar guld i stafetten
det tror inte jag....
Kommentarer:
Trackback