Lugnt i rutan, slut i huvudet....
Så dåligt samvete. Våran nya organisation är inte klar, tills dess har någon som inte ens jobbar med oss beslutat hur vi ska jobba. Det innebär att jag sitter fast på ett ställe medan min kollega sliter hårt och jag inte kan hjälpa henne på något sätt. Önskar byråkrater och annat löst folk höll sig borta från jobbet.
Min kloka kollega säger dock att jag inte behöver må dåligt och att hon inte sliter ont på något sätt, men det hjälps inte, jag mår dåligt ändå.
Jag menar, jag går här och lullar typ, gör mackor och pratar strunt. (ifs, det är väldigt sällan så här lugnt men ändå.)
Min kloka kollega säger dock att jag inte behöver må dåligt och att hon inte sliter ont på något sätt, men det hjälps inte, jag mår dåligt ändå.
Jag menar, jag går här och lullar typ, gör mackor och pratar strunt. (ifs, det är väldigt sällan så här lugnt men ändå.)
Kommentarer:
Trackback